Det var länge sedan jag blev så uppslukad av en bok. Jag har saknat det lite. När man känner alla deras känslor som ens egna, ler med dom, gråter med dom och även när man lägger undan boken är deras liv kvar i tankarna. Sympatisk identifikation och jag kan bara nicka och hålla med. Ska dock försöka flytta fokuset nu från bokens karaktärer till Champions League och fotbollens värld istället. En himla kontrast men uppslukas nog snart (associativ identifikation; uppslukad av ett kollektiv vid t.ex. fotbollsmatcher. Är dock själv nu men lever nog snart upp med publiken på Camp Nou).