ÅÅÅÅH vad less jag är över att vara tjej ibland. Ni såg tidigare idag, jag var så himla lycklig över livet. Och nu, nån timme senare, är jag typ förstörd. Nä okej, överdrift, men istället för att träna, som jag var sjukt taggad på igår, vill jag bara lägga mig och gråta. Har en sån sjukt hopplös känsla helt utan anledning, ganska så rejält övertygad om att det är pmseli som talar, en vecka förfuckingsent. Trodde jag klarat mig men NIET. SÅ. Tar emot för sjukt mycket att göra saker, istället ligger jag i soffan under en filt, med datorn i knät, Vänner på och en hink med 3 kg godis bredvid (ingen överdrift). Kul kul kul. Sen skulle jag ju absolut kunna ta tag i mig själv ändå, jag som bestämmer ju men har icket ork eller energi till det nu. Så bajs på det och hej Vänner.