Irrade runt i skogen ovanför idag på min joggingtur. Vek av från stigen och sprang mitt bland blåbärssnåren, duckade för grenar, hoppade över rötter och ja, ni fattar grejen? Det gick hur som helst hur bra som helst. Sen. Sen kom jag ut på en ÄNG, heeeeelt plan mark. Sprang bredvid en kohage så stirrade på kossorna ifall dom skulle få för sig att börja jaga mig och då. Mitt på denna plana (trodde jag) mark, DÄR ska jag ramla. Flög ner med världens mest chockade uttryck, kravlade mig direkt och garvandes upp, ifall att någon skulle se mig, stirrade mig omkring  som en paranoid och fortsatte.

Ah, en av mina elegantaste stunder.