Brasiliansk vaxning. Det har man ju hört talas om. Ska ju vara nice liksom (och smärtsamt) men tyvärr lite för dyrt i Sverige, så vad passar då bättre än att prova det i själva Brasilien (OBS! Här heter det bara vaxning, dom förstår inte vad du menar om du försöker säga brasiliansk vaxning) där det dessutom kostar runt 100 kr. Så. Det skulle jag bestämt prova igår och tyckte det lät som en bra idé.

För det första är min portugisiska ytterst bristfällig och deras engelska var icke-existerande så det tog ett tag och en hjälpande, engelsktalande brasiliansk främling för att kunna boka en tid och då kändes det lite för krångligt för att fråga efter Marca, hon som jag hört var bra. Istället kom det en jättehärlig, gullig kvinna som oblygt sa åt mig att ta av allt på nederkroppen, sätta mig på britsen och förklara vad jag ville ha med hjälp av Google translate. De första 10 minutrarna bestod av att hon höll fram sin mobil och ville att jag skulle prata in min fråga på engelska men jag fattade inte ens vad för fråga jag skulle ställa utan försökte istället förklara på portugisiska att jag ville ha bort allt och även på benen om håret var tillräckligt långt där och tillslut förstod vi varandra. Sen följde en timmes tortyr. Alltså AJE (kan tyvärr inte det portugisiska ordet, jag frågade henne om det men vet inte om hon förstod rätt och jag kommer hur som helst inte ihåg det). Gjorde såååå ont, ville bara gråta och sluta halvvägs, liksom ääh, skitsamma att det ser förjävligt ut, bara släpp ut mig härifrån. Men jag stannade kvar. Och hon var supergullig, visade mig hur jag skulle andas för att minska smärtan och då och då tog hon fram mobilen och skrev saker på google translate och visade mig. Vi lyckades även kommunicera ganska bra, jag fick veta vart hon var född och hur länge hon jobbat här osv. osv.. Bra jobbat av mig! Men. Iallafall. När jag låg där svor jag för mig själv att aldrig göra det där igen. Never. Första och sista gången, skulle aldrig stå ut med smärtan igen men hon berättade för mig att nästa gång kommer det inte alls att göra lika ont, första gången är värst och då började jag att tänka att aja, nu är ju det värsta gjort, jag behöver inte gå igenom den här smärtan igen så det blir värt det, det kommer inte vara så farligt nästa gång. Jag gick bredbent därifrån, hon pussade mig på kinden och var jättegullig och jag köpte bäbispuder och försökte läka. Märker sen idag att nej, det gick inte alls så bra som jag trodde. Det känns som att jag har rakat och börjat få stubb. Mailar och då var håret tydligen för kort egentligen så resultatet skulle inte bli bra hade hon tydligt sagt där någonstans vid alla google translations. SMÄRTAN VAR ALLTSÅ I ONÖDAN. Jag tror inte att håret dragits upp från rötterna. FÖRSTÅR NI ELLER? När jag fick veta det ville jag gråta så mycket mer än under själva vaxningen. SÅ OM JAG VILL GÖRA DET IGEN MÅSTE JAG GÅ IGENOM SMÄRTAN IGEN OCH OM JAG INTE GÖR DET IGEN VAR FÖRSTA SMÄRTAN VERKLIGEN HELT I ONÖDAN. VAD ÄR DET HÄR. Whyyyyy??? Why just me???? Sacré bleu, merda, pendejo, puta madre, fasiken och alla andra svärdomar jag lärt mig. Crap.

Så. Det var min eftermiddag. Hur var eran? Hade ni en värre, let me know så jag kan vara skadeglad♥