Wifi:et, vädret och alla beslut ger mig huvudvärk. Okej, att få huvudvärk för att jag måste bestämma om jag vill åka till Amazonas och Buenos Aires nu under terminen eller i juli är kanske inget som är legit att klaga på... Och att det är åska i luften men det faktum att jag fortfarande kan glida runt i linne och jeans kanske tar bort min rätt att klaga där också? Bara the struggle med wifi:et som är rimligt att klaga på då och egentligen, onödig sak att klaga på också kanske? Så. Hej. Allt är bra istället. Internet funkar tillräckligt bra för att lyssna på musik nu, jag svettas inte ihjäl utomhus och jag har massa roliga resor att planera. Not bad, huh? Så nu ska jag ta mig i kragen och dra till skolan, tchau!

Tjugo pers i röda soffor och pallar ihopträngda runt ett litet bord överbelamrat med tapas och drinkar. Så bra var fredagskvällen och den avslutades efter 01 någon gång när jag insåg att folk var för trötta för att dra ut. Bara att tagga till inför morgondagen liksom. Så. Under lördagen var jag beredd på att behöva försöka tagga igång folk, skulle bara spana få hjälp med att spana efter en ny mobil. På vägen tillbaka till Casa do Campus skulle vi hämta upp Bianca och hjälpa henne med hennes dator (eller ja, jag skulle titta på) så vi drog till hennes byggnad, gick in genom nån dörr och BAM.
Där stod alla i partyhattar, kastade ballonger och skrek. Blev såå chockad, trodde att dom eventuellt fixat nån tårta eller nåt att äta på Casa men förväntade mig verkligen inte en festlokal full med folk!

Så. Överraskningsfest med churrasco (grillning), massa champagne och caipirinhas, dans och bara en asbra kväll med alla underbara människor här! Kröp till sängs nån gång runt 06:40 efter att solen börjat gå upp. Var ju allt annat än pigg när klockan ringde 08:30 för bungeejump så blev inte alltför besviken när regnet stod ivägen för att åka och hoppa (japp, det var planerna för min födelsedag -
hade varit ganska episkt ändå). Istället spenderade jag dagen chillandes, ätandes och bara hängde, sååå skönt och oväntat bra dag! Drog ut och käkade mexikanskt på kvällen med mina favoriter, blev tvingad att ta en tequilashot och fick sen huvudet skakat i 10 sek, hade ett band med Son Jarocho som sjöng grattis och hamnade sen i världens matkoma. Var så underbart att åka hem och lägga sig efter en sjukt härlig födelsedagshelg. Blev ju ganska bra ändå, nästan 12000 km hemifrån liksom♥

 

 

Oi meninos! Mitt wifi funkade inte i en vecka - trodde jag. Visade sig bara att lösenordet var fel heheheh. Och ja, sen har livet kommit lite i mellan men nu är jag här! Nytränad, nyduschad och nyäten (japp, jag har trotsat min envisa förkylning och invigt gymmet). Beställt ny mobil har jag också gjort så om en vecka är jag inte längre lika frustrerad varje gång jag måste använda min mobil (den blev förstörd förra helgen ute hehehehe, not sure how hehhe så har haft min reservmobil sen dess). Har varit i skolan, det har varit 24 grader och spöööregnat, det har varit 35 grader varmt (under samma dag) och ja, det har rullat på som vanligt här i Porto Alegre.Vardagarna har fått sina rutiner liksom.

Florípa. Hur vackert som helst med sina kritvita stränder kantade av ljusgråa klippor och omgivna av gröna berg. Förstår ni hur underbart det har varit att ligga på stranden i perfekt värme och bara gå ner till vattnet för att guppa runt i vågorna i en stor badring? Eller känslan att bara hoppa in i en kombi och glida runt i staden med handen utanför, så mycket vind i håret och hög musik? Eller att bo 20 pers i ett stort hus med biljardbord, pingisbord, pool, projektor, stor trädgård och litervis med alkohol?

Helgen har varit sååå bra men sååå slitsam. Tre dagar med så mycket festande, förstår ni hur skönt det var att komma hem 05:00 imorse och bara lägga sig i sin egen säng och sova utan att ha druckit haha? Såå skönt. Nu när jag är utvilad hade jag lätt kunna åka tillbaka, sån sjukt bra (och annorlunda) påsk!

Semana Santa aka påsken närmar sig så på torsdag 05:00 drar jag och 19 andra iväg i två vans till Floripanópolis för en weekend i ett stort hus med pool. Men alltså ni hööör ju. Hur kul kommer det inte bli? Fyra dagar omgivna av stränder i ett hus med inbyggd churrasco (barbeque) med en salig blandning av brasilianare, spanjorer, fransoser, tyskar, svenskar, amerikanare och mexikanare. Iiih!

 

Så. En ny måndag och en händelserik helg senare. Internet vill ju inte riktigt jobba med mig här och när jag har skola är jag så trött på kvällarna (så långa dagar) och på helgerna hinner jag knappt vara hemma men måndagar är bra dagar. Då hinner jag ta igen mig. Så. Helgen då? Firade St. Patricks day, först med öl och burgare i fransmännens lägenhet och sen Bom Fin där det var street party. Folk öveeerallt, så fullsmockat! Köpte lite grön öl, tog på en grön hatt och försökte prata lite irländska. Precis sådant som bör göras på St. Patricks day liksom, fattades bara gröna kläder och lite pysslingar.

I fredags (är ju ledig från skolan då) checkade jag, Carro, Olivia och Ian in på hotell här i Porto Alegre för att utnyttja deras pool. Skööööööööööönt. Och så lite room service och äta mat i sängen, hur nice? Så nice! Så pass nice att vi återhämtade oss, tog varsin caipirinha och drog till Natalia för poolparty och pizza! Det regnade halva kvällen och himlen var ständigt upplyst av blixtar långt borta men vi hoppade in i poolen ändå och körde volleyboll, blindbock och massa annat. So much fun! Resten av helgen har dock varit luuugn. Det har regnat stor del av tiden så har hängt på restauranger, promenerat runt i fina områden, sovit massa och ja, spenderat den som söndagar ska spenderas.

DET HÄR INLÄGGET SKULLE UPP FÖR EN VECKA SEN MEN INTERNET VILLE INTE

Helgen kom med en smäll, och vilken jädra smäll sen. In a good way! 9:00 skulle vi dra från Porto Alegre och 9:20 (fransmän och deras tidsoptimism...) var vi på väg mot Gramado för en dag och en natt med mys, vin och choklad. Tänkte vi. Blev istället en hel helg med poolpartyn varje kväll, beställning av massa caipirinhas på room servicen, nära på utslängda från hotellet, göra egen choklad på fabrik, åtta pers i en bil för fem, besök av massa parker och god mat med ett sjukt härligt gäng!

Helgen blev ju ännu bättre på lördagen när vi skulle hitta ett nytt hotell (tror inte dåvarande hotellet hade tillåtit oss att stanna en natt till heheh) och fick checka in på ett hotell med privat inomhus pool, stort utomhusområde med massa soffor, stooort hotellrum med himmelsäng och ja, vi fick ha så mycket party vi ville i poolen. Hur bra hotell??? Sån bra service! Allt för under 300 spänn. Soooft.

Sitter omgiven av choklad i min säng, eländig och bedrövlig. Japp, har blivit sjuk. Tack och lov har jag varit ledig idag så har mest legat ute lite i solen, tagit mig till affären och nu tar jag kväll med Vänner och ja, choklad. Imorgon ska jag på mina första riktiga lektioner; har skola 14:00-22:45 varav en av kurserna är Creative Writing. Kul ju!! Har även Project Management och Portugisiska där läraren enbart pratar portugisiska och inte förstår engelska. Första lektionen var... intressant. Haha. Men det är bra, då måste vi verkligen anstränga oss för att förstå! Dock hade det ju varit skönt att ha någon som kunde förklara hur man faktiskt bygger upp meningar och böjer verb och sånt haha...

Ni vet den där känslan när man helt plötsigt inser att "åh, jag är verkligen här nu"? Ni vet, när man verkligen förstår att man är på det där stället man har fantiserat om så mycket? Den har inte infunnit sig ännu, jag har fortfarande inte lyckats koppla att jag faktiskt är här, i Brasilien. Inte ens idag när vi åkte runt offroad mitt ute i ingenstans, på en smal gropig lerväg, omgivna av skog, berg och fält med betande kor, inte ens då lyckades jag begripa att jag faktiskt är här. Eller när vi kom fram till floden som var gömd mitt i skogen och simmade runt i det svalkande vattnet med klippor, små vattenfall och så många olika trädsorter överallt, inte ens då förstod jag att jag faktiskt är i Brasilien. Det är ett sådant stort land att ta in och det är både ingenting och allting som jag har tänkt mig.

 

En intensiv helg senare och jag ligger utbredd i sängen, svettandes med datorn i knät, lyssnandes på nån portugisisk musik som dök upp på spotify. Skönt ändå. Och snart blir det sömn♥

I fredags var vi svenskar + några fler bjudna på middag så vi satt ute hela kvällen och natten, drack mojitos och åt sån sjukt god brasiliansk mat och sen ännu godare efterrätt, söp ner värden som sa att vi aldrig skulle lyckas och runt 2-3 på natten drog vi in till Cucko där vi körde på dansgolvet med alla andra från Casa do Campus! Rullade in med taxisarna runt 5 och somnade vid 6 och fyra timmars sömn senare var det dags för lördagen. Den kvällen bestod av Cidade Baixa där vi skulle lyssna på ett band men medan vi åt hann dom börja spela samt bli avbrutna av polisen saatte... Var bara att åka hem igen, försöka få lite sömn innan kl. 04:30 då larmet ringde. Why you might ask? Jo, för att det var dags att åka till stranden! Så 50 pers hoppade in i en asfräsch buss, åkte några timmar och kom fram till stranden! Var så trött och så trött på att prata engelska men var en trevlig dag ändå. Naturen var sååå fin, vattnet var perfekt svalt och vädret var härligt molnigt (yepp, härligt! Hade smält annars). Kom tillbaka hem med blöta jeansshorts (vågorna slog upp lite högt när vi var på upptäcktsfärd), bränd över halva låren, salt, blött och smutsigt hår och sååå trött nån gång runt 23:30 och sååå otaggad på att gå upp 06:45 dagen efter men det gick och ja. Nu sitter jag här och svettandes berättar om min helg.

Imorgon är det frukost på balkongen 07:30 som vanligt, sen skola 08:30. Vi kommer nog äta på vår upptäckta favoritbuffé för 40 spänn som vanligt och vi kommer be läraren eller snälla klassisar att översätta lite för mycket portugisiska till engelska, som vanligt. Kommer nog bli en bra dag. Puss!

 

Oi! Tudo bem? Ikväll är det två veckor sen jag satt hemma och panikpackade och inte ville åka och nu sitter jag här, min första egna kväll sen jag landade i Brasilien. Och jag har det braaaaa! Förvånande bra faktiskt! Jag bor 5 mins promenad från skolan, har eget rum med badrum, bor vägg i vägg med mina svenska kompizar och så delar vi kök och vardagsrum med massa mexikanare, några brasilianare osv. osv.. Alla här är sjukt snälla och härliga och igår åkte vi ett gäng för att välja bland 300 sorters öl och äta goda burgare. Ikväll knackade några av dom snälla mexikanarna på och frågade om jag skulle med på bio men jag tackade vänligt nej, behöver sooooova. So bad. Och duscha. Och städa. Och imorgon måste jag upp 7... Igen... För skola, bah. Ska försöka uppa mer gullisar, vi hörs sen!

Väskan står färdigpackad i hallen, jag har skrivit ut alla nödvändiga dokument, jag har ätit lunch och ja. Vi åker om en kvart och jag ska äte liite till, borsta tänderna, lägga i datorn och sånt. Det känns helt okej ändå så länge jag inte tänker långt framåt. One day at a time! VI HÖRS I BRAZIL FOLKS!

Imorgon flyttar jag till andra sidan jorden, typ. Till ett land där jag inte kan språket, där jag inte känner någon och till ett land som skrämmer mig lite. Och jag har separationsångest. Jag vill inte. Samtidigt som jag vet att egentligen vill jag ju faktiskt ha det här äventyret men just nu är det ganska svårt att komma ihåg varför. Men jag vet att det kommer att bli bra. Det blir det alltid *peppar peppar*

Så idag irrar jag runt med pirrig mage, ångest i bröstet och adrenalinkickar samtidigt som jag försöker att få ordning på allt jag behöver göra. Jag har fixat mitt ica-kort, försäkringen, ny bankdosa, alla vaccinationer samt visum är klara, jag har ett nytt pass, ett överfallslarm, målarbok samt ordbok är inköpta och all packning ligger antingen i tvättmaskinerna just nu eller hänger på tork. Jag tror att jag sakta men säkert börjar att få ordning på allt det här men tiden rinner verkligen iväg. Imorgon vid den här tiden är jag på Arlanda och jag har inte börjat packa på riktigt än. Att jag ska hinna träffa och säga hejdå till Emma, sen Dilan och Louise och sen Thomas idag också är en annan femma. Och vad gör jag just nu, trots att jag har massa andra saker jag borde göra? Jo, jag bloggar. Ah, the logic. GET A GRIP.

Gå och duscha. Ja, duscha. Emma kommer om en halvtimme och jag är äcklig. Så, duscha. Och hänga upp tvätten. Och borsta för i helvete tänderna och håret, oschysst mot Emma annars. Ja, okej. Bra.
Vi panikhörs kanske inatt och annars när jag har kommit tillrätta i Brasilien kära ni♥ Wish me luck!

Gick upp tidigt för att åka till Stockholm och Brasilianska ambassaden men mitt visum verkade inte vara klart än så jag stannade tacksamt kvar hemma i soffan. Jag har istället spenderat min förmiddag med youtube-klipp om Brasilien. Rejält sugen på att köra segelflyging över Rio, tagggg!

Tänkte spendera nästa timme med att hitta vaccineringsställen som kan ge mig Tyfoid och kolla om jag bör vaccinera mig mot Gula Febern. Det känns ju ändå ganska legit att vara vaccinerad mot, eller? 

Åkte ner på stan idag för att hänga med Paula och medan jag vänta på att hon skulle svara i telefon gick jag och vaccinerade mig. När jag var Hepatit B:ad och klar hörde hon av sig, hon hade missat att vi skulle träffas idag haha, så iställlet gled jag runt och provade baddräkt, köpte färgläggningsbok och en portugisisk ordbok. Ihihi nu börjar det bli daaags, typ 10 dagar kvar!

Fortsatte stanhänget ett Intensivjympa-pass på Friskis med syster, såååå joobbigt men sååååå skönt. Skyndade hem till henne efteråt, duschade, turbosminkade mig och hetsåt en baguette och drog sen ner på stan igen och Norrlands där Påsklaget inledde sin pubrunda! Där fick jag hetsdricka en cider och sen var jag så sjukligt, äckligt mätt att jag, redan vid 8 när de andra skulle till Värmlands sen, tackade mig för och åkte hem och såg på Skavlan istället. Så värt, var så illamående och så slapp jag frysa, yeey!

 

Efter några dagar med enbart tentaplugg skrevs tentan på en timme igår och jag skulle bli förvånad om jag inte fick G. Nu går min energi åt till att försöka slappna av haha, har ju inget mer svenskt plugg på över ett halvår, säg vaaad. Visumet, boendet och den portugisiska intensivkursen verkar lösa sig, insparken har inte jag hand om och på måndag är jag inte längre vice ordförande i Uppsala Medievetare. Vad ska jag göra med all min tid de kommande veckorna innan jag åker liksom? Bara kolla på Vänner typ och hinna träffa alla? Ja, det är ju helt okej tidsfördriv, inte den som klagar!

Idag kör jag dock lite sista rycket; svarat på lite mail som jag skjutit upp, ska hämta ut 100 kondomer till insparken (har inte heeelt släppt kontrollen där hehehh) och sen. Sen blir det fredagsmys!

Hörni, kära ni, jag har lite nyheter. Vet ni var jag kommer spendera halva 2016? Jo, i Brasilien! Närmare bestämt i Porto Alegre, en grön (!) kuststad med ett stort universitet där jag kommer plugga en termin. JAHA LIKSOM. Vad hände där? Jag kan inte en gnutta portugisiska men det är därför jag drar dit lite innan kursstart och går en intensivkurs. Så. Nån gång i februari (troligtvis i början nån gång) flyttar jag dit. Jag är tydligen inte ensam, det är fyra andra från Uppsala som också ska dit och vi har pratat om att åka dit för karnevalen och börja allt i Rio. Hur bra liksom?? Så. That's whats up. (!!!)

Jag har ju en del att fixa. Har visum att söka, boende att fixa och yada yada men det där löser sig! Än så länge har jag sökt CSN och så har jag vaccinerat mig idag! Så stolt och nöjd sitter jag här med två plåster på en lite öm arm. Ska tillbaka om en månad och få lite kolera också, sounds pretty good ey?

Nu är hälften av mina saker nedpackade. De senaste 1½ åren är i lådor på golvet och det gör mig sorgsen. Jag har trivts så bra här och jag är så glad över att ha fått dela lägenhet med en av mina allra bästa kompisar så det blir tungt att vi inte kommer göra det längre. Jag vet att vi såklart kommer att umgås och imorgon kväll när jag är hemma igen kommer det redan att kännas mycket bättre, men. Ikväll får jag vara ledsen. Ikväll får jag sörja att den här tiden är slut. Ikväll får saker kännas tunga.

Jag får spunkryck. Måste hitta lägenhet inom en månad, helst ett förstahandskontrakt så jag kan ha mina möbler där och hyra ut ifall jag åker bort i vår men nu har jag tydligen kastats ur UppsalaHem-kön igen SÅ DET ÄR JU GANSKA KÖRT ATT FÅ ETT FÖRSTAHANDSKONTRAKT DÅ. Kul. Verkligen. Bajsbajsbajs. Enda chansen nu är nationer MEN FÅR JU ALDRIG NÅT SVAR ÅÅÅÅÅÅH FÅR SPUNKRYCK. Så irriterad och less idag. KLART JAG INTE LOGGAR IN OCH LETAR BOENDE NÄR JAG HAR BOENDE, DUMMA KÖSYSTEM UPPSALAHEM, DET ÄR JU NU JAG BEHÖVER.

 

Paris. Behöver jag säga mer, egentligen? Troligtvis inte men jag vill prova att formulera mig, försöka få ner den här magiska veckan. Hur det har varit att bo med två av ens bästa vänner på ungefär 9 kvadratmeter, högst upp på 9:e våningen i en gammal, fin byggnad. Hur vi har kokat kaffe varje morgon, lånat varandras kläder tills vi knappt kan skilja dom åt och pratat om vad vi vill göra under dagen. Hur vi har strosat runt på alla charmiga gator, tittat upp på de fina byggnaderna där de franska balkongerna överöss med blommor och växter. Jag vill beskriva vilket lugn vi har haft, att vi verkligen inte haft några måsten utan bara har gjort det vi känner för och vi alla har känt för samma sak. Jag vill att ni ska se framför er de små stånden som sträcker sig längs med Seine, där gamla vykort och kartor från 20-talet blandas med vackra målningar. Jag vill att ni ska kunna höra alla samtal vi haft, hur vi har öppnat oss, frågat, planerat, velat veta, lyssnat. Men mest av allt vill jag nästan att ni ska uppleva känslorna, våra skratt när vi har varit för trötta, vår frihet, glädje och lyckorus. Känslan att dricka rödvin varje dag, äta ost, uteserveringar, mysa runt matbordet och äta pesto, pasta, fetaost och äpple och känslan av att gå arm i arm med sina finaste vänner och bara le. Men ja. Behöver jag ens säga det?